Den stora klangen

More about the book

Den stora klangen inleds med ett hotande åskväder och avslutas i en vision av återlöst mänsklighet. Mellan Adalbert Stifters roman från 1857 och Richard Wagners Parsifal från 1882 sker betydande händelser som formar modernitetens nya århundrade. I sex huvudkapitel utforskas texter och musik som författaren har en nära relation till, framväxta ur olika vetenskapliga och estetiska miljöer. Dessa verk visar på tematiska samband från den grekiska körlyrikern Pindaros, genom Friedrich Hölderlin, Friedrich Nietzsche och Thomas Mann, till Vilhelm Ekelund. Nordiska perspektiv betonas i kapitlen om senare 1900-talsdiktning, i ljuset av Hölderlin och Paul Celan, där poeter som Lars Norén och Olav H. Hauge uppmärksammas. Elisabet Hermodsson, en Hölderlintolkare, fungerar som en bro till "Systerdikter", där Elisabeth Rynell och Birgitta Lillpers har stor personlig betydelse. Gustaf Larsson, gutaskald, analyseras i sin utveckling från hembygdslyrik till "hembygdsmodernism" med ett nordiskt perspektiv. Det avslutande kapitlet fokuserar på sambanden mellan ord och ton i vokalmusik, från Wagner till Svend Nielsens körtonsättning av Inger Christensens Sommerfugledalen, där litteraturens existentiella och religiösa intertexter förenas med musikens mysterium. Eva-Britta Ståhl är professor emeritus i litteraturvetenskap och har publicerat verk om Ekelund och Ström samt bidragit till forskarnätverk om nordisk diktning och relationen mellan ord och